Amor Vincit Omnia

Äntligen hemma, äntligen lugn och ro :)

Helgen har varit väldigt givande, mycket folk man har träffat, fikat, umgåtts och bara njutit av ledigheten. Nu väntas bara nedkomsten av Aldinas lilla bebis och hela året är fulländat. Tråkigt nog är dessa år väldigt svåra, alltså skottåren, vilket jag kan bekräfta själv. Mycket har gått snett för min del detta året, men tackar Gud för att det är över om bara ett par dagar, skönt det ska bli! Jag ser fram emot en nystart inom mycket, bland annat nytt jobb och ett slut på min utbildning. Resor planeras, bland annat till Holland och Belgien dessutom ska jag snart hem också förhoppningsvis.. hem till mitt Sarajevo!

Tågbiljetten är i alla fall bokad, jag lämnar Kristianstad på tisdag. Skönt med ombyte av miljön ibland :) Bilen ska skrotas imorrn vilket är tråkigt men vi är på effektiv spaning efter en ny trogen tjänare på fyra hjul. Har precis varit inom stan och solat lite, ska handla in sista accessoarerna inför nyårsfesten också sedan är allt på sin plats. Klänningen är köpt, håret färgat och jag är så gott som ny. Familjen mår underbar vilket är det viktigaste och jag.. jag klarar mig alltid med ett leende på läpparna.

Nu ska det sista packas och jag ska bädda ner mig under mitt täcke och titta på film.
Stor kram på er alla!

Aca Lukas - Nisam Bio Dobar

 

Dado Polumenta - Bila Je Lijepa



Dado Polumenta - Majka

 

Dado Polumenta - Zauvijek Tvoj

 

Dado Polumenta - Kad Pijem

Vilken utmattande dag..
Städning nummer ett på listan. Fick vila lite från allt pluggande, känns nästan som om ögonen håller på att trilla ut. Körde en runda till stan med syster, ångrade mig lika fort när jag såg alla människor på stan som rusar efter julklappar i sista stunden. Att det ska vara så svårt att hitta en ledig parkering..

Köpte massor, lönen tog slut nästan. Väldigt fort gick det. det bästa med denna tiden på året är alla reor på stan. Massor med glada människor och en härlig stämning. Det som nu fattas är snön. Har försökt leta till mig en tåg-biljett till Skövde idag. Skulle åka upp på lördag men satan som alla priser höjs under helgen. Över tusen spänn för en biljett. Vem vet jag kanske ändrar mig i sista sekund ändå. Ima jos do subote..

Därefter blev det en god fika med Sanel och Aldina. Så underbart att se hennes stora mage. Kan inte vänta tills lilla bebisen kommer till denna värld vilket borde vara snart men det får ta sin lilla tid. Som jag ska gosa med den. Sanel vill ha en pojke, de pratas bara om kill-namn men jag och Aldina tror hemligt på att det blir en liten tjej :)  Kako god, samo neka je zivo i zdravo!

Sedan blir det nog en liten resa till Trelleborg innan helgen också. Lite beronde på när kära Selma slutar jobba dessa dagarna. Ganska länge sedan vi sågs och jag saknar henne som bara den. Men så blir det när man gifter sig.. jobb, hem, man att ta hand om :)

Nej, nu får det bli lite vila för min del, ska sedan färga håret ikväll, överraskning väntar!
Vinterkall kram alla, L

Kvällen började perfekt. Utekväll på stan med Mirnesa :)

Men, på grund av tråkigt folk på stan stannade vi inte speciellt länge. Kom hem med huvudvärk och avslutade kvällen med att jag pratade med Sefka till halv 4 imorse. Konstigt nog är hon alltid 'visa som offline', måste bero på all alko-träning inför Nyår :) Polahko bona, da te ne prodje cejf!

Somnade nästan vid gryningsdags, var sedan iväg på Julbord med jobbet. Träffade mina underbara kusiner ett tag och kom precis hem helt utmattad. Gissa om jag kommer sova som en stock inatt. I alla fall, imorrn väntar mycket nytt. Inte ofta man ser fram emot måndagar!

Kram, L

Fy satan vilket ös! Trots sömnbristen håller jag i gång för fullt. Lovet är äntligen här och det ser vi fram emot trots att jag ska sitta och plugga :))

Igår fick jag dras hela kvällen med feber. Men kvällen blev lyckad ändå. Jag satt på skype med Dzemo och Haris från Holland. Haris är en otrolig person med sådan karisma. Och vilken Gudaröst han har.. I nästan över två timmar sjöng han sevdalinke för mig. Vi planerade smått sommaren och dessutom ska jag nog åka till Holland och Belgien i vår vilket inkluderar vistelse hos Haris. Resten av natten blev det film tills jag inte deckade vid halv 4 tror jag.

Ikväll händer det galnaste som kan hända. Jag och min dunderkära vän Mirnesa ska ut på stan. Har införskaffat mig en ny outfit som ska på tonight. Meningen är att vi ska börja studera utelivet i Kristianstad lite mera, innan bi börjar bege oss till nya städer när jag får en ny bil.. så som Malmö, Helsingborg. Göteborg and so on :) Anyway, jaaaag längtar!

Tills dess ska jag spela en otroligt händig kvinna och göra en sak som jag gillar något otroligt, jag ska måla!
Synd att pappa är lite större i storleken än jag, annars hade denna uniformen lätt kunna se attraherande ut.

Love, L

www.cekic.net

Hur många gånger kan ett hjärta bli krossat men ändå fortsätta att slå?

Hur många vägar kan korsas för att sedan skiljas åt som om de aldrig ens existerade för varandra? Hur länge kan en person stå ut med alla de innersta demoner som jagar en, söker sig till ens drömmar, en värld man inte kan påverka? Varför är den heliga och annars lugnande tystnaden så förrädisk när hjärtat blöder? Hur länge får man må så här innan någon dyker upp och ger en sin hand. Någon som bara stöttar till du slutligen kan stå på dina egna ben igen?

Klockan börjar bli mycket, min själ sover redan men jag vill inte blunda. Har blivit rädd för det. Många drömmar, vissa mardrömmar, söker sig till mitt undermedvetna de senaste dagarna. Jag kan inte kontrollera de, och de i sin tur vägrar ge mig ro. Jag vill inte somna, vill inte att drömmen ska göra dig så verklig. Ibland kniper jag ögonen så hårt att det gör ont. Många nätter vaknar jag, byter kudde och tröja.. tårarna blir faktiskt kalla efter ett tag. När får det räcka?

Kram, L

Uh, kära läsare.. jag har precis varit med om mitt livs värsta natt :(

Först gick det inte att somna för min hosta och feber.. Febern tog livet av mig, jag ville bara blunda och sjunka i dvala men hostan höll mig vaken. Jag lyckades till slut somna runt halv tre och blir väckt av att alla luckor i rummet klappar och låter. Sängen jag ligger i skakar som bara den, katten fick spel. Hela golvet gungar och ett par sekunder efteråt inser jag, SHIT JAG ÄR MED OM EN JORDBÄVNING.

Kommer aldrig glömma den äckliga känslan, Selma skriker av skräck, hela huset darrar som om det vore gjort av en kortlek. Trodde inte jag skulle överleva med hela hjärtat i behåll. Som många Bosnier hade sagt, tresla sam se ko Banja Luka '69-e. Fy fan.. Och det värsta är att komma, de befarar en efterskalv snart. Jag har alltid undrat hur det är när man är med om en jordbävning och det jag insåg ganska snabbt är att jag nog inte vill vara med om en till igen! Dessutom har den fått mig att tänka om rätt mycket. Vad hade hänt om mitt hus rasat? Tänk om den hade varit värre och folk hade dött? Ska man då inte ta och fokusera på allt det bra i livet, leva som om varje dag vore den sista, glömma alla gamla gräl och visa kärlek till alla man har i sitt liv? Tro mig fan att jag kommer göra det efter denna kvällen i alla fall :)

Efter det blev det många presenter inhandlade på stan. Jag känner för att skämma bort mina syskon som mest just nu. Eter allt är de den enda sanna kärleken som finns. En fika med John hade jag också inplanerad på Café Fenix, ett underbart fikaställe i K-stad. Nu ska jag varva ner lite, läsa min bok och dricka varm choklad.

Kram på er alla!

Alla ni som är djurvänner kommer att förstå detta inlägg. Jag har alltid älskat djur men gärna hållt de på långt håll. Alltså inte hemma, inget ansvar och sådana saker. För cirka två veckor sedan blev vi däremot överraskade. Min syster fick en katt utav din vän på födelsedagen. Till en början tyckte man att han var jobbig, sov när andra var vakna, ville leka när andra ville sova.. and so on.

Men efter ett par dagar inser jag hur snabbt man blir van vid djur egentligen. Jag kommer hem en kväll från jobbet, väldigt sent och han väntar på mig vid dörren. Jag byter om, tar av mitt smink, duschar och lägger mig framför TV-n en stund. Jag var så uppe i varv att det inte gick att somna direkt. Han lägger sig över hela min kudde och jag måste fösa bort honom. Då hoppar han upp på bordet bredvid. Jag halvligger, tittar och plötsligt rinner det ner en tår nerför min kind. Denna underbara varelse vänder sig mot mig.. kommer sakta fram.. tar upp sin tass och torkar bort mina tårar!

Gissa om jag började lipa ännu mer. jag vet att han inte förstod ett skit till varför jag blev ledsen, men han kände.. strök huvudet mot min kind och somnade bredvid mig. Nu skulle jag helt ärligt inte kunna tänka mig huset utan honom.. Gissa om det skulle ha blivit tomt.

Kram, L

Det finns en mycket bättre version utav denna låten, som råkar vara en av mina absoluta favoriter, men jag valde just den här sångaren då jag älskar honom något otroligt mycket!

Njut!

Mycket fest.. ännu mera jobb och lite sömn + en förkylning = Hemskt!

Jag har aldrig varit en bra matematiker men så här mycket kan jag räkna ut i alla fall. Igår trodde jag skulle vara en lugn dag men så fel man kan ha ibland. Mycket att göra slutade med ett kaos. Efter all stress lugnades situationen ner.. men jag kunde inte riktigt slappna av helt och njuta av kvällen förrän runt elva tiden. Vi hade undervart roligt i alla fall, trots många svullna fötter efter all dans. Tack alla som förgyllde kvällen och ett speciellt tack till mina flickor som gjorde mig så stolt med dansuppvisningen. Så bölig som jag är kan man lugnt räkna ut hur mycket jag grät :D

I dag fick jag sova ut i alla fall, konstigt nog känns det bara som att jag blir tröttare ju mer jag sover. Lite träning blev det senare, en fika efteråt och nu när jag äntligen är hemma så ska jag iväg till Esmira! Hon ska iväg till Bosnien nästa vecka så jag tänkte ta en kopp kaffe hos henne och säga hej då, min planerade mys- och filmkväll får vänta.

That's it än så länge.. ska titta på favoritgubben Izet Fazlinovic nu :)
Kram, L

Äntligen lördag.. jag mår satan dåligt :(
En väldigt hemsk förkylning har tagit över min kropp och den gör att jag känner mig seg. Det värsta av allt är väl att jag nästa får andningsvårigheter vilket är det mest skrämmande. Utöver det har veckan varit ganska skaplig. Plugg, som snabbt ersätt av läsande, då jag är i mitten av den andra 'Twilight' boken och har svårt att lägga ifrån mig den när jag väl börjar läsa. Den tar min fantasi till en högre nivå, jag ser saker, lyckliga saker framför mig och den gör mig glad. Den behandlar mycket av det i mitt liv som jag saknar.

Förrutom det har det blivit lite fika hos bland annat Mirnesa. Torsdag och fredag blev väl använda till jobb. Roligt att se många ansikten på jobbet som jag hade saknat starkt. På tordagen frös hela lilla K-stad till en isboll och på vägen hem någon gång mitt i natten började min bil sladda. Inte mycket krävdes för att jag skulle hamna i diket men jag lyckades behålla mig på motorvägen. Det var riktigt illa, jag har alltid haft en fasa att dö genom att krocka. Bara några meter senare sladdar bilen framför mig och det gick inte lika bra för honom. Jag stannade för att  kolla om allt var okej, men han verkade ha läget under kontroll. Så visst har jag saknat snön, men den kan vara snäll i så fall. Inga minusgrader tack!

Igår jobbades det för fullt. Efter det blev det en runda mot stan.. Roligt :)
Kom hem ganska sent och ganska trött.. Nu ska det förberedas för fest inför kvällen, längtar!

Duschen nästa, L

Hej!

Vilken otroligt jobbig och sömnlös natt det har varit. Jag har vandrat runt i mitt mörka och tysta hem största delen av natten, medan alla andra har sovit skönt och länge. Vaknade alldeles för tidigt i morse också, hade väldigt svårt att somn om men det gick till slut. Ska dra till jobbet om ett par timmar, det ser jag fram emot! Kom som hastigast på att skriva ner en sak bara. Jag och min syster Selma låg i sängen ett tag igår (innan hon förråde mig och somnade). Vi pratade om mycket som har hänt oss när vi växte upp, hur vi var som barn och då kom vi fram till en speciell händelse som får oss båda att gråta av skratt än idag.

Jag kommer inte riktigt ihåg hur gamla vi var egentligen. Men jag gick typ i 8:an eller 9:an. Jag vet att Selma såg upp til mig som bara den och förökte efterlikna mycket av det jag gjorde. Förrutom när hon blev arg och slog ut min tand :D

I alla fall skulle vi sova. Under dagen hade jag varit hos araben (så kallas affären där vi alltid handlade in bosniska varor ifrån). Vilken unge från Bosnien känner inte igen Cunga Lunga tuggummit? I alla fall så följer det alltid med en bild när du öppnar det. Dena lilla bilden hade jag fått tanken om att trolla med för Selma. Så mamma kommer och pussar oss god natt och så fort hon är ute ur rummet tänder jag lampan. Jag viker denna lilla bilden och påstår för Selma att jag ska svälja den och att den så småningom kommer att dyka upp på min navel.

Jag låtsas sväljer naturligtvis, sätter handen innanför täcker och börjar fejka kramp i magen. Jag riktigt ser ut att plågas, vrider runt i sängen och voilá så kommer bilden upp i naveln. Lilla söta Selma som ni förstår blir riktigt imponerad.. Så hon sväljer bilden utan att jag vet. Efter ett tag knackar hon på min axel och frågar.. 'Leeeejlaa, varför kommer inte bilden ut på min navel den har ju varit där länge nu?' Jag fattade då att hon hade svalt den, men den gjorde ingen större skada så det var inte världens panik.

Hon har alltid varit en busunge, tur för det.. Hon får mig alltid att skratta!

Love, L

Ja, då var det väl dags för mig att inleda min blogg med lite nya händelser också. Man kan väl minst sagt säga att en del förändringar har ägt rum i mitt liv på senaste tiden. Vissa till det negativna, en del till det positiva men jag ska försöka sätta allt åt sidan och ge bloggen en chans att utvecklas också.

Får väl börja att tacka Adisa, för att hon reklamerat mig så starkt. Broshan får ett eget inlägg ganska snart, så tro inte att jag har glömt dig :)

Under den senaste veckan som gått har mitt liv tagit en drastisk vändning. Jag är fortfarande lite vilse i min nya tillvaro och hoppas att folk kommer ha överseende om jag inte alltid är på humör att höra av mig eller liknande. En del personer har lämnat mitt liv för gott, andra har fått en starkare ställning i mina ögon. Vissa vill jag aldrig veta av mer and so on. Man kommer helt enkelt till en punkt i ens liv då man tröttnar på att alldeles för många ger sig för stor rätt att dömma mig, jag är sjukt trött på falska 'vänner', skitsnack ska vi inte ens nämna.

Det som är värt att nämna för denna perioden är konserten i Växjö, 5.12.2008. Huvudpunkten av den kvällen var att fira Mirnesas födelsedag. Jag ber om ursäkt vid detta tillfälle om jag förstörde din kväll, men jag vet att du har överseende med mig och hur jag mår just nu. Kvällen därpå firades min syster, som nu är fyllda 18 år. Grattis ännu en gång syster, du vet att jag älskar dig!

Veckan har för övrigt inneburit mycket plugg, lite skönhets sömn och mycket Bajram firande! Bajram är en väldigt helig högtid för mig. Det en en dag då jag tänker på alla de som på något sätt och vis har berört mig i mitt liv. Trots många besvikelser är jag alltid en person som minns alla för deras goda egenskaper och de fina minnen man delar. Jag tänker lite extra på mitt hem i Bosnien, på min avlägsna släkt som jag saknar.. och jag ger en speciell tanke till de personer som inte finns hos mig idag. I år gick denna tanken även till en sak/person som inte finns men som har format och påverkat mig på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Med andra ord blev det många fällda tårar just idag.

Mitt efterlängtade paket med nya kläder är äntligen här också. Jag beställde lite tjocka tröjor inför vinter, en pullover, lite underkläder och ett underbart nattlinne i röd färg med svart spets som jag har velat ha sedan flera månader tillbaka.

Resten av veckan följer julbord på tordag och fredag. Hoppas jag lyckas klistra på mitt leende så att inte gästerna blir lidande för mitt humör. Ska bli roligt att jobba lite, känner att jag behöver folk omkring mig som ska få mig på andra tankar. I helgen blir det fest här i K-stad. Stor möjlighet finns att Munja kommer och hälsar på också, skoj :)

Nej, nu följer bilder på mitt underbara nattlinne och en bild från Växjö. Selmas fest tar vi vid ett senare tillfälle!

Kram, L



Snyggt, va?





Zeljko, Mirnesa, Lejla & Selma

Hej!
Då blev man övertalad att starta en egen blogg efter att ha snyltat på syrrans ett tag nu. Jag är egentligen en person som skriver väldigt mycket, eller i alla fall brukade jag göra det. Man får utlopp för en del tankar och skriver av sig på ett sätt som rensar hjärnan tycker jag. Tanken med denna bloggen är väl inte att blotta min själ, det skulle bli lite för mycket. Men självklart kommer det lite detaljer, en del intressanta andra inte. Ni som ser det intressant att läsa, välkomna. Alla kommentarer och synpunkter blir jag glad för. Vad tjänar det till att skriva om man inte blir bekräftad eller motsagd?

So long, L