Amor Vincit Omnia

I lördags var det då dags för mig att visa hur pass jag kunde komma över en av mina stora rädslor; att åka båt. Min pappa har den senaste tiden klagat på att vi ses för lite då våra arbetstider och liknande alltid krockat så jag tyckte att jag kunde följa med en runda ut med båten.

En tidig morgon blev det, kvart i sex vaknade jag och hade ingen aning om vad jag skulle ta mig till. Alla sov så det var väl bara att vänta in tills man hör mamma gå runt där nere. Väl uppe drack de kaffe, medan jag och Selma fixade med en picknick korg, termos med kaffe och annat. Runt tio drog vi iväg till Åhus och jag bad allt jag kunde. Visste inte om åksjukan skulle titta förbi så en tablett åkte ner fall i fall :)

Väl framme i kanalen tog det en stund innan allt var på plats och reservmotor var på. Vi skulle ut till sjöss och man visset aldrig vad som kunde hände. Jag klev på den satans båten och pappa mjukstartade. En bit ut, när gasen var i botten fanns det inga ord som kunde beskriva den frihetskänslan som sköljde över mig.

Tur hade vi. Klar himmel med sol och ingen vind.

Vi åkte ut en bra bit. Stens huvud och Kivik verkade bara ett par meter ifrån. Vi stannade och fiskespöt åkte fram. Lejla skulle prova på att fiska också! En bra torsk blev det tycker jag. Selma hade dock flyt, hon fick två och tappade ett flertal :) Detta var livet alltså. Jag har aldrig haft så skoj. Pappa avslöjade hur han ibland kunde vaggas till sömns när han var iväg själv. Vi passade också på att få oss lite solbränna. LITE trodde vi. Inte förrän vi kom hem och det blev mörkt insåg vi hur brända vi var egentligen. Röd som en tomat.. men det börjar lägga sig. Jag kommer få mig en het solbränna i år, en sak som är säker ;)

Love, L