Amor Vincit Omnia

Har ni någonsin upplevt den underbara känslan av att rensa gardaroben när det börjar bli för mycket kläder som inte används? Eller, när det börjar staplas papper hemma från jobb/skola och man rensar ut det som är överflödigt? Den känslan intog mig idag då jag beslöt mig för att rensa men inte på materiella saker, utan från 'människor' som jag anser inte är värda min tid och energi.

Ibland behövs en rejäl ändring i ens tillvaro. Mitt liv har tagit en underbart positiv vänding på alla möjliga plan förrutom på ett. Och det är detta jämt och ständiga skitsnack. Ursäkta om mitt liv verkar så otroligt spännande, att det inte finns bättre saker att diskutera. Visst kan man tåla lite skitsnack, finns väl ingen som inte har varit med om det antar jag. Men sedan finns det en gräns som vi alla har och MIN är nådd.

De personer som tycker om mig för den Lejla jag är och vad jag står för vet vad jag tycker och tänker. Det finns ingen som kan sätta ord i mun på mig. Den som tar sig tiden att lära känna mig innan de dömmer mig är värda min närvaro i deras liv. De som i sin tur vill vara min vän utav någon nytta kan efter idag glömma detta. För vet ni vad, just nu har jag gått igenom en otroligt svår period i mitt liv, under denna perioden finns det en mening som jag ständigt upprepade och det är 'att det finns en Gud och att sanningen kommer fram förr eller senare'. Vilket innebär just, att alla de som spelat mina vänner men sedan snackat skit så fort de har vänt ryggen till, kan vara snälla och glömma min existens. Jag finns för att leva, utbilda mig, resa, vara älskad och älska, inte för att du ska ha något att prata om i brist på intelligens.

Anledningen att jag kallar er för 'människor' är ingen annan än den, att en människa består utav något som heter medkänsla. Detta innebär, gråter jag min vän gråter även du inombords för att du bryr dig. Man glädjer sig inte år andras tårar! I mina ögon för tillfället är ni inget annat än monster, känslokalla monster som inte förstår er på bättre än att alltid lägga näsan i blöt och framför allt försöka spela ut folk mot varandra för att vinna något på det hela. Tack gode Gud att jag i tid insåg mycket, fast mycket trots era försök är förlorat. Visst förlorade jag honom, men jag förlorar aldrig moj obraz och min självaktning vilket innebär att segern ändå är på min sida. Spelar ni ett spel så får ni lära er era egna regler först, innan allt slår bakslag vilket det nu har gjort. Jag må framstå som dum i era ögon men tro mig, jag genomskådade allt mycket tidigare än ni tror.

Är du någon som tar sig rätten att kalla dig för någons vän, var för helvete en lojal vän då. Vänner gör inte det du gör, vänner spelar inte ut folk mot varandra, vänner snackar inte skit. Jag talar om RIKTIGA vänner. Inte en sådan ynkrygg som kommer krypande på sina bara knän när jag behövs, när den personen vill ha information eller skratta åt mig sorg. Vill inte sänka mig till din nivå, nämna ditt namn, eller ta till fula ord. Den nivån var jag förbi redan på lågstadiet. Vill bara att du så obemärkt som möjligt låter mig och personer jag håller av vara i fred, för hör jag mitt namn yttras från din mun på ett negativt sätt bara en gång till, lovar jag ingen någ. Jag kanske är världens mesigaste människa för att jag alltid vill undvika bråka och försöker prata förnuft med folk på ett sofistikerat sätt, men denna gången finns ingen som kan stoppa det jag kan bli kapabel till. Skrattar bäst som skrattar sist heter det, 'vännen' nu är det jag som skrattar ;)

Familjen min, jag älskar er!