Amor Vincit Omnia

Har ni någon gång råkat ut för något som har väckt frågor i ert huvud till vilka ni inte så enkelt hittar några svar? Eller, låt åt säga känslan som att ni har blivit intryckta i ett hörn och inte hittar någon väg ut? Vilken mardröm, vilken känsla..

Bäst av allt är väl friheten, den som erövrar en från topp till tå. När ni äntligen känner att ni kan andas ut, vara den ni egentligen är. Inte behöva stå svars till allt och alla. Ibland orkar man inte länger vara tyst, bära saker inom sig. Vid en viss punkt exploderar man, tyvärr också på helt fel personer. Trycket gör det, inte den fria viljan. För att undvika vidare komplikationer och missförstånd bör man vid samma punkt utav orättvisa eller felbedömning reagera, för  risken med att jämnt hålla tyst blir till en svart prick inom dig. En prick som med tiden bara kan växa sig större och större. Den börjar skava, göra ont, till slut orkar man inte mer. Varför ta smällen när man kan säga ifrån i tid?

Nije sramota pasti, sramota je ne dici se!

Za kraj par lijepih rijeci koje mi je Diferenzo dozvolio da kopiram:

Neki dan sam pricao sa Bogom. Bio sam skroman, i dobio sve sto sam zelio:

trazio sam SNAGU...

I Bog mi je dao poteskoce koje su me osnazile.

trazio sam MUDROST...

I Bog mi je dao probleme koje trebam rijesiti u zivotu.

trazio sam BOGATSTVO...

I Bog mi je dao mozak i tijelo da mogu raditi.

trazio sam HRABROST...

I Bog mi je dao prepreke koje je trebalo savladati.

trazio sam na kraju i LJUBAV....

I Bog mi je dao ljude oko mene kojim trebam pomoci.

Znaci, trazio sam usluge, a Bog mi je dao prilike.

Nisam dobio ono sto sam trazio, ali sam dobio sve sto mi je potrebno.

Love, L