En Tanke..
Hur många vägar kan korsas för att sedan skiljas åt som om de aldrig ens existerade för varandra? Hur länge kan en person stå ut med alla de innersta demoner som jagar en, söker sig till ens drömmar, en värld man inte kan påverka? Varför är den heliga och annars lugnande tystnaden så förrädisk när hjärtat blöder? Hur länge får man må så här innan någon dyker upp och ger en sin hand. Någon som bara stöttar till du slutligen kan stå på dina egna ben igen?
Klockan börjar bli mycket, min själ sover redan men jag vill inte blunda. Har blivit rädd för det. Många drömmar, vissa mardrömmar, söker sig till mitt undermedvetna de senaste dagarna. Jag kan inte kontrollera de, och de i sin tur vägrar ge mig ro. Jag vill inte somna, vill inte att drömmen ska göra
Kram, L
Bra skrivet : )
Hjärtat är starkt, det krossas men reser sig upp starkare än förut varje gång. men det tar tid och under tiden mår man dåligt, that feeling sucks. Det går inte att styra sina tankar utan dem kör sitt eget race. hur gärna man än vill, hur hårt man än anstränger sig så är det svårt, svårt att glömma.
Men det löser sig, kanske inte idag, imorron eller om en vecka. allt tar sin tid. lycka till :)
You know I'm allways here for you!
Love you <3
får jag sno detta till min blogg?
Ja, om du länkar till mig.
Det var inte långt inlägg men det säger riktigt mycket. Djupt skrivet tjejen.Jag känner faktist igen mig i det hela. Vi får la finnas där för varandra.Jag kommer sträcka ut min hand när du behöver mig till 100%.Världens största kram!
Felicia: Tack, glad jag blev av din kommentar!
Senada: Alltid har en lösning, även detta. Jag tror starkt på att solen alltid skiner efter regn. Tack för lyckoönskningen och tack för att du läser min blogg :)
Ervina: Var tvungen att släppa loss lite tankar. Du vet hur jag är :) Tack för erbjudandet, jag vet att du alltid finns här. Du vet var du kan hitta mig också när du behöver prata av dig. Kram på dig tjejen!
